Skillnaden mellan en som lyckas och en som misslyckas? Den som lyckas har misslyckats fler gånger än den som misslyckas har försökt att lyckas.
Hockeyövningar med spelmoment hämtade direkt från match >>
Skillnaden mellan en som lyckas och en som misslyckas? Den som lyckas har misslyckats fler gånger än den som misslyckas har försökt att lyckas.
Hockeyövningar med spelmoment hämtade direkt från match >>
Tre ord, Elitsatsning, Nivåanpassning och Toppning är ord som cirkulerar med högre hastighet och större rubriker än någonsin tidigare?
Om vi startar med mina definitioner på dessa ord, så är:
Elitsatsning ett hårt satsande och tränande lag (ej åldersberoende), där man plockar in de bästa just för tillfället och ändringar kan ske under och inför kommande säsong. Andra idrotter är oftast inte ”tillåtna” (möjliga att utöva).
Toppning kan vara nära till hands för ett elitsatsande lag, det handlar om att vinna och då spelar de bästa när så krävs, t.ex. i slutet på matcherna. Toppning kan givetvis och förekommer också i lag som inte har en uttalad elitsatsning.
Nivåanpassning för mig är att alla är med, men att under träningen matchas spelarna enligt modellen ”lika barn leka bäst”. Det ger störst utmaningar för samtliga spelare, de bästa möter de bästa och utvecklas, (här tänkte jag börja skriva undvikande), men jag skriver i klartext, de sämre möter sämre och då får några vara bäst i den gruppen under träningen och alla får chansen att lyckas.
Alla tränar på den nivån, där man för tillfället befinner sig. För mig är det också viktigt att hela tiden analysera och testa nivåerna på olika spelare, det är alltså inga statiska grupper. Samma princip gäller för matcherna, men alla spelar men helst mot ett motstånd som matchar deras nivå. Hellre en 3-2 vinst eller förlust, än 10-1 åt något håll.
Jag förespråkar nivåanpassning och kan förstå elitsatsningen i vissa klubbar, men inte så utbrett som det är just nu…